Exempel på provuppgifter och uppgiftsformat, 2013

De uppgifter som presenteras på dessa sidor är exempel på provuppgifter och uppgiftformat som det nationella provet i geografi för åk 6 och 9 kan komma att innehålla. Vi vill genom denna presentation ge dig som lärare en uppfattning om hur nationella provet är uppbyggt och vilka olika typer av uppgiftsformat som används. 

Urvalet av uppgiftstyper representerar de krav som ställs på provuppgifter som komponeras för att ingå i ett nationellt prov. Provuppgifterna ska pröva rätt saker på ett sådant sätt att resultaten blir så informativa som möjligt och bedömningen ska vara valid (trovärdig). Validitet i ett nationellt provsammanhang innebär bland annat att proven ska fokusera på de förmågor som beskrivs i kursplanen. Av den anledningen ska de nationella proven täcka så stora delar av kursplanen som möjligt. Bedömningen ska också vara tillförlitlig, med andra ord ha hög reliabilitet (mätsäkerhet). Hög reliabilitet säkerställs bland annat av att provuppgifterna är utprövade i stor skala och att proven genomförs under likvärdiga former. Även bedömningen ska vara likvärdig, en hög grad av bedömaröverensstämmelse eller interbedömarreliabilitet kräver att bedömarna, i detta fall lärarna, får tillfälle att träna på bedömning genom att exempelvis byta elevsvar, jämföra och diskutera varandras bedömningar.

De nationella proven har primärt en summativ funktion. Äldre, frisläppta prov och provuppgifter kan dock användas med formativa ansatser. Provresultatet ger information om elevens kunskaper i ämnet, i relation till förmågorna i kursplanen, och kan användas som uppföljning och underlag till individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. På så sätt bidrar provresultatet såväl till den enskilde elevens kunskapsutveckling som lärarens utveckling av den egna undervisningen i ämnet.

Nationella prov syftar till att pröva uttryck för förmågor i ämnet. I kursplanen för geografi finns fyra förmågor angivna:

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förut­sättningar att utveckla sin förmåga att

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
  • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.