På denna sida har vi samlat information om det nationella provets utformning. Här hittar du även exempel på provuppgifter och uppgiftsformat i tidigare års prov (årskurs 6 och årskurs 9). Nedan finns publicerat 2013 och 2014 års nationella prov publicerat i sin helhet. (2014 års prov kommer att publiceras inom kort). 

Att konstruera prov

Konstruktionen av det nationella provet utgår vad gäller såväl utformning som bedömning från läroplanen Lgr11. Tolkningen av kursplanen utgår från syftestexten som är uppbyggd av fyra delsyften vilka var och en sammanfattas i en förmåga som undervisningen syftar till att eleven ska utveckla. I kursplanen för geografi finns fyra förmågor:

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
  • värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. 

Validitet och reliabilitet är två begrepp som relaterar till konstruktionen av nationella prov. Enkelt uttryckt handlar validiteten om att mäta det man avser att mäta, i det här fallet elevens kunskaper och förmågor i ämnet geografi. Av den anledningen ska de nationella proven täcka så stora delar av kursplanen som möjligt. Reliabiliteten handlar enkelt uttryckt om att reducera slumpens inverkan på provresultatet, att proven blir rättvisa och tillförlitliga. I det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Dels handlar reliabiliteten om själva bedömningen, att bedömningsanvisningar är skrivna så att att elevers prestationer bedöms på samma sätt av olika lärare. Dels handlar det om själva provkonstruktionen.

Enligt kunskapskraven ska den mest frekventa bedömningen bestå av hur utvecklade resonemang eleven för om olika saker. Det naturliga vore då att ha ett mindre antal uppgifter där eleverna ges möjlighet att utveckla sina resonemang. Detta är dock inte möjligt då ett för litet antal uppgifter ökar slumpens inverkan. Ju färre uppgifter, desto färre chanser för eleven att visa sin kunskap. Situationen kan bli att eleven antingen har ”tur” att proven berör ett innehåll som eleven har goda kunskaper om (kanske nyligen behandlat i undervisningen), eller att eleven har ”otur” då uppgiften handlar om något som är mindre bekant. En missad uppgift får med andra ord större inverkan på provresultatet. Dessutom kan ett litet antal uppgifter sämre täcka kursplanens centrala innehåll.

Utmaningen ligger i att konstruera valida och reliabla prov med både slutna och öppna format. Detta för att minska inslaget av slump och att skrivsvaga elever missgynnas.

Utgångspunkter vid provkonstruktion:

  • att provet prövar alla kursplanens förmågor i ämnet geografi 
  • att provet i någon mån ska beröra samtliga delar av det centrala innehållet
  • att provuppgifter och bedömningsanvisningar står i samklang med kunskapskraven
  • att provet innehåller olika uppgiftsformat
  • att prov och provuppgifter står i samklang med läroplanens skrivningar i kapitel 1 och 2 gällande exempelvis skolans värdegrund
  • att provet över tid ska vara likvärdigt vad gäller innehåll och svårighetsgrad
     

Utprövningar

Bedömningen av ett nationellt prov ska vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet och mätsäkerhet. För att säkerställa hög reliabilitet krävs att uppgifterna är utprövade i stor skala. Uppgifter i det nationella provet i geografi prövas därför ut och granskas i flera olika steg, ett arbete som görs 1-2 läsår innan det aktuella provet går. Framtagandet av ett nytt prov och dess provuppgifter följer en vetenskapligt utvecklad metod och uppgifterna genomgår alltid en granskningspanel innan de används i skarpa prov. Statistiska beräkningar görs också fortlöpande under utprövningsprocessen. Därmed kan man säga att provuppgifterna i stor utsträckning är rensade från eventuella slumpmässiga fel som kan påverka resultatet.

I utprövningar av nya uppgifter deltar behöriga lärare från skolor spridda över hela landet. Om du som lärare vill delta i detta arbete – tveka inte att göra en intresseanmälan.

BEDÖMNINGSSTÖD FÖR ÅRSKURS 4-6

På Skolverkets webbplats (Bedömningsportalen) finns sedan 2016 ett flertal bedömningsstöd i geografi, historia, religion och samhällskunskap för årskurs 4-6. Materialet är utformat vid olika lärosäten i landet. I ämnet geografi finns två publicerade bedömningsstöd ("Människa och natur i samspel" och "En global värld"). På Bedömningsportalen finns ytterligare ett bedömningsstöd i form av ett tidigare nationellt prov. Det är 2015 års prov som gjorts tillgängligt i sin helhet. Via flikarna ovan kan du även nå 2013 års och 2014 års prov som finns publicerade på webbsidan.

Syftet med bedömningsstödet är i huvudsak att:

  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • bidra till att konkretisera kursplanerna
  • bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna

Bedömningsstödet är konstruerat för att bedöma elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven i årskurs 6. När läraren använder bedömningsstödet i årskurserna 4 och 5 ska hänsyn tas till att eleverna ännu inte kan förväntas visa samma nivå i sina svar som elever i årskurs 6. Resultatet kan också användas som underlag vid till exempel utvecklingssamtal mellan elev, föräldrar och lärare. Bedömningsstöden används under flera år och är inte obligatoriska att genomföra.

Projektgruppen i geografi har inget uppdrag att utveckla Bedömningsstöd för årskurs 9.

Bedömningsportalen